onsdag 24 oktober 2012

Förlossningsjounalen

Har du som fött barn läst din förlossningsjounal?

2009 när min dotter föddes fick jag med en kopia hem från BB. Nu har jag hört att man får beställa sin journal på nätet och att den kommer hem inom några dagar.

Ibland kan vård-språket vara lite svårt att förstå och det kan vara bra att få hjälp att tolka den. Jag tycker att det är vettigt att läsa sin journal och se om ens egen bild av förlossningen överensstämmer med personalens. Kanske står där något som förvånar dig? Eller är något oklart, som du funderat över? Eller kanske bara en bekräftelse på det du vet och känner.

I förrgår fick jag hem en kopia av min journal från våra hembarnmorskor.
Jag skrattar lite åt att mitt pannkaksätande finns med.

Mitt under pågående förlossning blev jag så sugen på pannkakor! Så maken ställde sig och stekte plättar åt oss allihop. Jag ville ha kokosolja och socker på mina. När de var klara kunde jag inte riktigt bestämma mig om jag skulle äta eller kräkas. Men två stycken gick ner och det var så gott :)

söndag 21 oktober 2012

Första veckan med nyfödd

I dag är det 1,5 vecka sedan vår bäbis kom till oss. Det är ibland lite kaosartat att ha två barn så här i början(det tar oss nästan två timmar att komma iväg någonstans) och vi är otroligt trött (sover det ena barnet är det andra vaket) men också helt fantastiskt!

3906_522818544413069_79190811_n

foto: Lotta Winbäck

På Mammasidan finns en bra artikel om tiden efter förlossningen.

Man räknas som “nyförlöst” i 6 veckor efter själva förlossningen. Det behöver i alla fall jag påminna mig om. I mitt fall, då förlossningen gick så bra, har jag märkt att jag lätt drar iväg och gör lite för mycket, kör på lite för hårt. Jag tror inte att det är så bra men man vill ju så mycket!

Knipövningarna vill jag dock inte fuska med.

lördag 20 oktober 2012

Han är här nu!

Vår älskade, väntade lillebror har kommit nu. Exakt på beräknad dag och allt. (Och jag som försökt propagera för föda-barn-månad!)

Allt gick hur bra som helst. Malte föddes planerat hemma i vårt vardagsrum 17.50 torsdagen den 11 oktober. Maken/pappan/coachen/doulan/det mest fantastiska stöd man kan önska sig tog emot knytet när han anlände till världen. Bredvid, stöttande, fanns våra fantastiska barnmorskor.

DSC08933DSC08982DSC08953

På bilderna är han 12 timmar, snart 4 dygn och med storasyster första gången de ses. Kärlek!

(efter ett dygn valde storasyster dock att följa med farmor hem och sova över där två nätter. Vi har saknat henne massor men också njutit lite av lugnet då vi inte fått sova så mycket. I telefon för en timme sen när D berättade att han skulle hämta henne frågade hon – Men vad ska vi göra med han då? D svarade att han ju ska vara med oss nu och fick typ 5#* till svar…

Vi är dock helt övertygade om att de kommer bli ett bra team!

Jag ska sätta mig ner och försöka skriva ner vår förlossningshistoria innan allt för många detaljer försvinner ur minnet.

onsdag 10 oktober 2012

Positiva förlossningsberättelser

One of the best-kept secrets in North American culture is that birth can be ecstatic and strenghtening. Ecstatic birth gives inner power and wisdom to the woman who experience it. /Ina May’s guide to childbirth

Som jag skrivit om tidigare, så är det vanligt att som gravid, bli bemött med hemska historier om förlossningar. Det är inte så konstigt att man kan bli lite rädd, orolig och förlora tron på att kroppen kommer klara en förlossning om det man matas med är motsatsen.

Men som Ina May Gaskin skriver i sin bok “Guide to Childbirth”

The best way I know to counter the effects of frightening stories is to hear or read empowering ones.

För det är faktiskt så att många kvinnor upplever sina förlossningar som fantastiska och stärkande, som ger dem känslan av att klara allt hädan efter. De behöver inte vara perfekta på något sätt men kan ändå ge känslan att “klarade jag det här, så klarar jag allt”. Därför vill vi gärna också sprida positiva förlossningsberättelser omkring oss. Vi börjar här på bloggen.

http://youtu.be/A7VB2ojKKTE

Sheila Kitzinger berättar om sin första förlossning på One world birth.

Gravid vecka 38-40

Vecka 38: Sista veckan på jobbet. Jag kämpar på med det sista och går dubbelt ett par dagar med min vikarie. Skönt att lämna över allt och har inte hört från jobbet sen dess. Befriande.

Lördag kväll, efter en dag i skogen, börjar jag känna molvärk i ländrygg och ljumskar. Det känns att slutet av graviditeten närmar sig.

Vecka 39: Dottern är 15 timmar på förskolan. Jag trodde att jag knappt skulle ha ork att underhålla henne de dagar vi skulle vara hemma. Men det gick bra! Jag har dock inga som helst krav på oss att vi ska göra något, komma ut eller laga riktig mat. Men det blir rätt bra med det också.

Vi hinner också med treårskontroll för dottern både på BVC och hos tandläkaren.

Fredag morgon släpper slemproppen. Vid lunch drar det igång ordentlig liv i magen. Massa sammandragningar och en del gör lite ont. Ländryggen moler. Är det på gång?! Det lugnar inte ner sig fast vi lägger och oss tittar på film på kvällen. Vi ringer en av våra barnmorskor eftersom de vill veta i tid om något är på gång. Vi går och lägger oss med spänd förväntat men då lugnar allt ner sig.

Lördagen är lugnare än på många veckor… Söndagen också. Vi sover bra hela familjen.

Vecka 40: Ja, där är vi nu. Imorgon har jag gått 40 fulla veckor och vi börjar känna att den här bäbisen gärna kan få komma nu!

Måndag: Besök hos BM och bäbis är fortfarande fixerad och allt är bra. En hel del sammandragningar och molvärk i ryggen men jag kan fortfarande gå obehindrat och känner mig väldigt pigg och fräsch vilket de jag möter påpekar.

Tisdag: En av barnmorskorna ringer och kollar läget. Jag lämnar dottern på förskolan och tar en riktigt lugn dag hemma.

Onsdag: På väg till förskolan med dottern gör det ibland otroligt ont i underlivet –som stickande, svidande smärta som kommer och sen går över. På vägen hem byts det istället ut mot att det känns som att bäbisens huvud stöter mot symfysen vid varje steg. Även det smärtsamt. Nä, nu har jag ingen lust att gå så mycket mer.

534448_506205686074355_307131565_n

Foto: Lotta Winbäck

Gravid vecka 26-38

Jag kom av mig med att beskriva min graviditet vecka för vecka. Vecka 26-30 var semesterveckor då vi både tog det lugn och såg oss omkring i Sverige och besökte släkt och vänner.

Det var en bra semester.

Sedan började jag jobba på mitt “vanliga” jobb. Det var svårt att hitta motivationen då jag visste att jag snart skulle sluta men jag kämpade på. Jag var ofta väldigt trött!

Ibland fick jag lov att sluta tidigare för att orka hem och duscha innan övriga familjen kom hem, annars orkade jag inte göra det alls. Kroppen har dock “skött sig” bra och jag har nästan inte haft några krämpor alls. Lyxigt värre!

304318_513021225392801_84578065_n

Foto: Lotta Winbäck